Solstrålar började sippra in genom gardinen och morgonens doft av flatulens låg som en skimrande slöja över det maltdrycks-fläckiga golvet.
Ljudet av ångestfylld vomering, från det hörnplacerade badrummet, bröt sporadiskt den livlösa tystnaden som infunnit sig sedan småtimmarna.
I brevinkastet på ytterdörren, som onoterat lämnats på glänt ut mot trappuppgången, dinglade en lätt fuktig papperslapp med hastigt nedskrivna hotfulla påminnelser om hyresvärdens störningsregler.
Bananflugor hade samlats för en grundlig genomgång av de osanerade krus bordsytorna hade att erbjuda, medans en avsaknad av laddat batteri inom kort skulle vara startskottet för en eskalerande konflikt kring utebliven fetsaltad föda.
Det var trots allt den andra dagen. Den sämre dagen. Dagen efter.